Hilsningstale til NSR

Naturvernforbundets hilsningstale på landsmøtet til Norske Samers Riksforbund, Tromsø 26. – 28. oktober 2012, ved Ragnhild Sandøy, landsstyremedlem fra Troms.

Kjære landsmøte – ráhkis riikkačoahkkin

På vegne av Naturvernforbundet takker jeg for invitasjonen til NSRs landsmøte. Naturvernforbundet er landets største miljøvernorganisasjon og feirer snart 100 år. Vi har ei lang historie i samarbeid oss i mellom – det er nok å nevne Alta-Kautokeino, Rio Tinto Zinc, fiskeri og internasjonalt samarbeid i Arktis.

Joda, til tider har forståelsen for at det i klassisk naturvern må tas hensyn til samiske næringer og naturbruk vært mangelfull. Naturvernforbundet vil bidra til samarbeid om naturarven som ressurs for verdiskapning, og i 2011 arrangerte vi en konferanse om bruk og vern av naturen, med innlegg om samisk natursyn og samisk naturbruk. Vi ser fram til tett kontakt om natur- og miljøpolitikken i Sápmi.

Naturen har vært det materielle grunnlaget for samisk kultur, i dag er naturen under større press enn noen gang. Regjeringa har Nordområdene som en hovedsatsing. Det blir stadig gjentatt i dokumenter, på taler og konferanser, og er fulgt opp med justeringer av lovverk og økonomiske ressurser. Nordområdesatsinga er først og fremst industriell, og står på fire hovedpilarer: Petroleum, kraft, sjømat og mineraler.

Olje- og gassindustrien eter seg stadig lenger nord, på fiskefelter og i sårbare oppvekstområder for fisk langs kysten. Oppdrett skal 6-dobles, og vil innta plassene til tradisjonelt fiske. Kraftutbygging med vannkraft, vindkraft og overføringslinjer bygges på kryss og tvers, i inngrepsfri natur. Bare i Troms er det 100 konsesjonssaker, og bare utbyggingene i Ullsfjorden tilsvarer et halvt Altakraftverk. Alt tyder på at industrien får det som de vil. Tradisjonene, naturen og andre næringer blir tapere.

Mens nabolandene aktivt har lagt til rette for mineralutvinning har gruvegigantene til nu holdt seg unna Norge etter at Ole Henrik Magga og Ragnhild Nystad høsten 1996 dro ut i leiteområdet og ba Rio Tinto Zinc pakke sammen og dra heim.

Siden er mineralprisene mangedobla og ulønnsom virksomhet er blitt svært så lukrativ. Det leites i hele Nord-Norge, og i Finnmark pågår faktisk diskusjoner om industrien skal få dumpe gruveavfall i sjøen og starte utvinning på reinbeiteland i tre områder. Hva med verdien av tradisjonelle samiske næringer, matprodusert i reint miljø, naturarven? Vi kan ikke akseptere at Repparfjorden brukes som avfallsplass!

Landsmøtet skal diskutere mineralvirksomhet i samiske områder. Vi har med interesse studert sakspapirene, og ser at våre to organisasjoner i stor grad har sammenfallende syn i de prinsipielle spørsmålene. I konkrete saker derimot, har vi hittil savna klare standpunkt fra NSR. Vi håper landsmøtet vil rette opp dette, og at vi framover kan arbeide sammen i felles saker. Mineralnæringa har fått en minerallov, sammen kan vi hindre at landets mineralstrategi blir en strategi styrt av industrien.

Dette er starten på noe vi ikke aner konsekvensene av. Naturvernforbundet krever at det settes klare miljøkrav til industrien, fra kartlegging og leiting, til utbygging og drift. Inngrep må begrenses og avfallsmengdene reduseres til et minimum, naturen skal ikke brukes som avfallsplass. Vi vil ta initiativ til et samarbeid på tvers av grensene med de andre nordiske naturvernforbundene.

Nordområdesatsinga utfordrer både naturarven og medvirkning i beslutningsprosessene.

Naturvernforbundet svarer med vår en egen nordområdesatsing, i første omgang med et regionstyre og en koordinator i Nord-Norge. Vi ønsker samarbeid med organisasjoner som arbeider for å ta vare på naturarven på lokalt og regionalt plan, og spesielt med samiske organisasjoner som NSR. Økonomisk verdiskaping, ja, men ikke uten sosial og kulturell verdiskaping, ikke på bekostning av naturarven. For den samiske kulturen nytter det lite med formelle rettigheter og posisjoner, språk og kompetanse, om fjordene fylles med gift, elvene tørrlegges, fjellet omgjøres til industriområde og de gamle stier asfalteres. Samiske talsmenn har vist veg med sin kjærlighet til naturarven, i kunsten og politikken.

La oss følge i deres varsomme veger og spor.

Lykke til med landsmøtet – mun sávan lihku riikkačoahkkimiin.

Luonddugáhttenlihtu dearvvuođatsárdni NSR:a riikkačoahkkimis, Romssas golggotmánu 26.b. 2012

Ráhkis riikkačoahkkin!

Luonddugáhttenlihtu bealis giittán bovdehusas NSR:a riikkačoahkkimii. Luonddugáhttenlihttu lea riikka stuorimus birasgáhttenorganisašuvdna, ja deavdá farga 100 jagi. Mis lea guhkes historjjá ovttasbargat min servviid gaskkas – sáhtán namuhit Álttá-Guovdageaidnu-ášši, Rio Tinto Zinc, guolásteami ja riikkaidgaskasaš ovttasbarggu Arktisguovlluin.

Gal lea nu ahte muhtumin lea leamaš váilevaš ipmárdus das ahte luonddugáhttemis ferte váldit sámi ealáhusaid ja luonddugeavaheami vuhtii. Luonddugáhttenlihttu háliida ovttasbargat ovddidit luondduárbbi árvohahkamii, ja 2011:s lágiideimmet seminára luonddugeavaheami ja luonddugáhttema birra, mas ledje sáhkavuorut sámi luondduoainnu ja sámi luonddugeavaheami birra. Mii sávvat lagas oktavuođa luonddu- ja biraspolitihkas Sámis.

Luondu lea leamaš sámi kultuvrra ávnnaslaš vuođđu. Otne lea luonddu uhkiduvvon eambbo go goassege ovdal. Ráđđehus lea dál erenoamážit vuoruhan Davviguovlluid. Dat geardduhuvvo jámma dokumeanttain, sártniin ja konferánssain, ja dan dihte heivehuvvojit lágát ja addojuvvojit ruhtahivvodagat. Davviguovlovuoruheapmi guoská vuosttažettiin industriijaovdáneapmái, ja das lea njeallje váldočuoldda: Petroleum, el-fápmu, mearraborramuš ja minerálat.

Oljo- ja gássaindustriija manná ain guhkkelii davás, guolástanguovlluide ja guliid rašes bajásšaddanguovlluide. Guollebiebman galgá šaddat 6 geardde stuorit, ja šaddá váldit árbevirolaš guollebivddu sajiid. El-fápmobuvttadus viiddiduvvo ja huksejuvvo čáhce- ja bieggafápmorusttegiid ja fápmolinjjáid meahcis gos ii leat ovdal huksejuvvon maidege. Dušše fal Romssas leat čuođenáre konsešuvdnaášši ja dušše fal Moskavuona huksehusaid vástidit bealle Áltá-fápmorusttegii. Visot čujuha dasa ahte industriija oažžu dan maid háliida. Árbevierut, luonddu ja eará ealáhusat šaddet vuoittahallat.

Dan botta go min ránnjáriikkat leat lahccán diliid minerálabuvttadeapmái, leat ruvkejiehtanasat buorre muddui vealtán Norgga dan maŋŋá go Ole Henrik Magga ja Ragnhild Nystad 1996 čavčča manaiga ohcanguvlui ja bivddii Rio Tinto Zinc heaittihit bargguset ja mannat ruoktot. Dan maŋŋá leat minerálahattit goargŋun máŋgii ja doaimmat mat eai lean gánnehahtti leat šaddan hui gánnehahttin. Ohccojuvvo miehtá Davvi-Norgga ja Finnmárkkus leat riiddut dan birra galget go ruvkket beassat bálkestit bázahusaid merrii ja galget go beassat álggahit ruvkedoaimmaid boazoguohttuneatnamii. Maid dalle árbevirolaš sámi ealáhusaiguin? Na ba buhttes borramušain ja luondduárbbiin? Mii eat sáhte dohkkehit ahte Riehppovuotna geavahuvvo ruskaduvdnin!

Riikačoahkkin galgá ságastallat sámi guovlluid mineráladoaimmaid birra. Mii leat beroštumiin lohkan áššebáhpáriid, ja oaidnit ahte min guokte searvvis buorre muddui lea seamma oaidnu prinsihpalaš áššiin. Muhto konkrehta áššiin mii leat dán rádjái váillahan NSR:a čielga oainnu. Mii sávvat ahte riikkačoahkkin divu dan, ja ahte mii ovddasguvlui sáhttit ovttasbargat oktasaš áššiin. Minerálaealáhus lea ožžon minerálalága, ovttas mii sáhttit hehttet ahte riikka minerálastrategiija šaddá strategiija maid industriija stivre.

Dát lea álgu, ja mii eat vel dieđe bohtosiid. Luonddugáhttenlihttu gáibida ahte biddjo čielga birasgáibádusat, sihke kártemii, ohcamii, huksemii ja doaimmaide. Billisteamit ferte ráddjejuvvon ja bázahusat unniduvvot nu ollu go vejolaš, luonddu ii galgá geavahuvvot ruskaduvdnin. Mii áigut álggahit ovttasbarggu rájiid rastá eará davviriikkalaš luonddugáhttenlihtuiguin.

Davviguovlovuoruheapmi lea hástalus sihke luondduárbái ja mearridanproseassaid mieldoaimmaide.

Luonddugáhttenlihttu vástida iežamet davviguovlovuoruhemiin, álggos regiuvdnastivrrain ja Davvi-Norgga koordináhtoriin. Mii sávvat ovttasbarggu organisašuvnnaiguin mat háliidit váldit vára luondduárbbi sihke báikkálaš ja regiuvnnalaš dásis, ja erenoamážit sámi organisašuvnnaiguin nugo NSR.

Lea dárbu hukset ekonomalaš árvvuid, muhto ii fal sosiálalaš ja kultuvrralaš árvohuksema haga, ii fal luondduárbbi goasttádusas. Sámi kultuvrii ii ábut oažžut formálalaš vuoigatvuođaid ja posišuvnnaid, giellavuoigatvuođaid ja gelbbolašvuođa, jus vuonat devdojuvvojit mirkkuin, jogat šaddet goikin, várit nuppástuvvojit industriijaguovlun ja boares bálgát asfalterejuvvojit. Sámi ofelaččat leat čájehan man guvlui berre mannat, sin ráhkisvuođain luondduárbái, dáiddagis ja politihkas. Mii berret čuovvut sin luottaid.

Mun sávan lihku riikkačoahkkimiin.